Gregory Bateson (1904-1980) föddes i Storbritannien men var främst verksam i USA. Där bildade han familj med en av historiens främsta antropologer – Margaret Mead (den första av flera fruar). Bateson utbildade sig först till biolog och sedan till socialantropolog. Han gjorde fältarbeten på Nya Guinea och Bali.
Efter fältarbeten i olika delar av världen återkom Gregory Bateson till USA. Där blev han intresserad av cybernetik (läran om självreglerande system) och började delta i de så kallade Macy-konferensernafrån 1942 och framåt. Där träffades en grupp forskare från olika vetenskapsområden och diskuterade just cybernetik. Eftersom Bateson var antropolog blev han intresserad av att applicera cybernetiken på mänsklig kommunikation. Senare studerade han även specifikt kommunikation bland psykiatriska patienter. Det var i samband med dessa konferenser som systemteorin började formas och utvecklas.
Under åren 1952–1962 ledde Bateson en forskargrupp (The Palo Alto Mental Research Institute) som studerade olika aspekter av kommunikation och informationsprocesser. Återigen var cybernetiken central – det vill säga att kommunikation växer fram i ett ekologiskt samspel snarare än mellan bara två isolerade individer som sänder budskap till varandra. I forskningen vid Palo Alto deltog flera av de pionjärer som skulle föra in systemteorin i områden som psykiatri, familjeterapi och institutionsvård.
De försökte förstå uppkomsten av psykiskt lidande och svåra tillstånd, särskilt schizofreni, och skapade bland mycket annat teorier för hur vi människor påverkas av att hamna i låsta och paradoxala situationer. Teorin om Double Bind skapas här. Den handlar om hur en människa kan påverkas av att leva i en situation (ofta i en familj) i vilken hens val kommer att bli fel hur hen än gör, på grund av att en eller flera personer som står hen nära ger motstridiga och dubbla budskap. En aspekt av teorin om double bind är även att det inte är möjligt att prata om situationen. Det här sammantaget leder till att det varken är möjligt att ”göra rätt” eller att kommentera att det inte går att göra rätt. Därför blir situationen olösbar. Den drabbade riskerar då att lösa situationen genom att omedvetet skapa en alternativ förståelse av sin tillvaro – det som inom medicinsk psykiatri idag kallas psykos.
Mycket av den kunskap som Bateson och kretsen kring honom tog fram vid Palo Alto har blivit grundläggande i familjeterapins utveckling. Vi behöver se människan i sitt sammanhang – hur kommunikationen mellan individer växer fram i ett system som inte går att ta sig ur. Det går inte att ställa sig utanför. En del av den här utvecklingen är även att se familjesystemet i relation till större system, såsom grannskapet, arbetsplatser, skola och samhället i sin helhet.
Bateson fick två döttrar som båda fört vidare hans teorier om systemteori. Mary Christine Bateson är professor i systemteori. Nora Bateson – som numer är bosatt i Sverige – har startat The International Bateson Institute. Nora reser runt hela världen och undervisar om sin pappas teorier och hennes egna vidareutvecklingar av dem – hur de kan användas inom miljörörelsen, organisationsutveckling och familjeterapi.
Om du klickar vidare till ”Conscious purpose”, ”Logiska typer” och ”Cirkulär komplex kausalitet” så kan du läsa vidare om systemteoretiskt tänkande. Tillsammans ger de goda argument mot det medicinska perspektivets dominans inom psykiatrin.
Källor/ vidare läsning:
Steps to an Ecology of Mind (1972), av G. Bateson.
Mind and Nature – A Necessary Unity (1979), av G. Bateson
Small Arcs of Larger Circles (2016), av N. Bateson.