Ofta betonar psykiatrins organisationer att de står för en ”biopsykosocial” modell men det är en sanning med modifikation. Den medicinska diagnostiken och de medicinska lösningarna är uppenbart överordnade alla andra perspektiv.
Många forskare och kliniker framhåller vikten av att ha just ett strikt medicinskt perspektiv inom psykiatrin. Dessa personer kan försvara diagnostik och läkemedelsanvändning med näbbar och klor och kan de beskriva sina motståndare som att de inte förstår vetenskap, eller till och med att de inte tror på vetenskap. En sådan kritik träffar knappast RMHM.
För den som läser RMHM står det klart att det här metaramverket i högsta grad bygger på vetenskap. Skillnaden är bara att man inte gör en så stor skillnad mellan olika typer av vetenskaper. Man underkänner antagandet att den medicinska vetenskapen ska vara överordnad alla andra vetenskaper och betonar istället att många olika kunskapsområden har möjlighet att bidra med en förståelse av människors psykiska lidande och problematiska beteenden.
Lite förenklat kan dagens psykiatriska modell sägas bygga enkom på en biomedicinsk modell, eller snarare på en sorts medicinska hypoteser. Hypotesernas giltighet har man försökt ”bevisa” genom klassisk medicinsk forskning inom biomedicin och statistik utan att ha lyckats. Åtminstone inte ännu.
Trots många decenniers avancerad forskning för att hitta orsakssamband mellan kroppsliga processer och psykiatriska diagnoser har man inte nått till resultat som är tillräckligt tydliga för att de ska kunna användas i kliniskt arbete.
För var och en som stannar till och reflekterar över vad en människa ”är” bör det stå klart att medicinsk forskning – ensam – inte kan vara tillräcklig för att förstå det mänskliga lidandets natur. Vi behöver förstå psykets och nervsystemets utveckling från spädbarnsår till vuxenliv, vi behöver förstå hur (svåra) minnen påverkar oss och inte minst behöver vi förstå hur komplexa relationella sammanhang påverkar individer och grupper. Slutligen behöver vi förstå människan som en emotionell och meningsskapande varelse som lever tillsammans i större samhällen där det uppstår obalanser vad gäller makt, inflytande och frihet att leva som man vill.
I RMHM får vetenskaper som studerar alla dessa aspekter av människan utrymme – inte som bifigurer till medicinsk vetenskap utan i sin egen rätt. På så vis formas en långt rikare bild av människan och hennes svårigheter än den som dagens psykiatri förmedlar.
Utan ambition att förmedla en komplett lista på vetenskaper som haft betydelse så finns i denna mindmap möjlighet att läsa om några vetenskapsområden som haft stor betydelse för RMHM:s utformning. I denna mindmap finns även möjlighet att läsa om mer filosofiska tankegångar som haft stor betydelse. I vissa avseenden kan det vara svårt att skilja filosofi och vetenskap åt, som i fallet med systemteori och Michel Foucaults teorier om makt. Vi är medvetna om att strukturen hade kunnat göras på annat sätt, men vi hoppas att den är tillräckligt begriplig för att du ska hitta vad du söker.
Källor/vidare läsning:
- Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 2.
- The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 1, 4 och 5.