Ett begrepp som Gregory Bateson myntat är conscious purpose – ungefär medvetet/riktat fokus på svenska. Det fenomenet uppstår ofta när människor skall lösa ett problem, eller förstå något. Ofta använder vi då ett alltför snävt fokus. Vi riskerar därför att missa själva grunden till bekymret (eftersom det ligger utanför fokus).
Det påminner om den kända historien om personen som letar efter sina borttappade nycklar i gatlyktans sken, trots att det inte var där nycklarna tappades. I mörkret, där nycklarna troligen finns, är det för mörkt för att leta.
Bateson menar alltså att vi människor har en tendens att smalna av vårt fokus när vi skapar lösningar. Därför skapar våra lösningar ofta nya bekymmer. Om vi till exempel fokuserar på att byta våra bilars bensinmotorer till elmotorer kan vi inte överblicka alla de konsekvenser det får för miljö, ekonomi och infrastruktur. Vad krävs det för mineralbrytning för att producera batterier? Vad får det i sin tur för konsekvenser? Eller om rika länder i välvilja hjälper ett land under en svältkatastrof genom att skicka dit stora mängder mat. Det i sin tur leder till att landets egna bönder slås ut vilket försvårar för framtida livsmedelsförsörjning.
Conscious purpose är ett användbart begrepp i familjeterapi. Om ett barn uppvisar symtom till exempel, såsom att bråka och vara ofokuserad i skolan, då är det lätt för lärare och rektor att hantera det som ett isolerat problem eller kanske något som orsakas av en neuropsykiatrisk funktionsvariation. Men i många fall kan den här typen av utagerande barn förstås utifrån faktorer såsom att dess föräldrar slåss hemma, att en förälder tampas med missbruk eller att barnet blir mobbat eller att skolan har stora och stökiga klasser samt få och outbildade lärare.
Om skolpersonalen då endast försöker förstå barnet så kommer de inte att förstå hur det kommer sig det beter sig som det gör (vad döljer det sig för känslor bakom beteendet?). Då kommer de att hitta för smala lösningar som riskerar att leda till nya problem.
Källor/ vidare läsning:
Steps to an ecology of mind (1972), av G. Bateson.
Gregory Bateson – Mönster som förbilder (1998), av E. Graffman (red.)