Förståelse

Även om förståelse är en abstrakt företeelse så är den avgörande för att ett förändringsarbete ska ske. Om någon ska bli bättre i sin artros behöver hen först förstå vilka mekanismer som påverkar den inflammerade leden. Genom den förståelsen kan övningar och nya rörelsemönster lindra smärtan.

Detsamma gäller för psykiskt lidande. Förståelsen är central för förändringsarbetet. I RMHM utgår förståelsen av psykiskt lidande ifrån fyra centrala nav. De sammanfattas i följande fyra frågor:

  1. Vad har hänt dig? / Vilka maktstrukturer lever du i?
  2. Vilka hot upplever du?
  3. Hur förstår du detta? / Hur skapar du mening av detta hot?
  4. Vad har du behövt göra för att överleva? / Vilka hotresponser har du använt?

Det här utgör ramen för att förstå människors psykiska lidande. Inom RMHM är begreppet psykologisk formulering tänkt att användas för just det här. En psykologisk formulering kan sägas vara RMHM:s motsvarighet till diagnos. Tanken är att tillsammans med den vårdsökande formulera ett sammanhållet narrativ, som kan blir basen för förändringsarbetet.

Dels ger den psykologiska formuleringen den drabbade en ny konstruktiv förståelse, dels ger den en möjlighet för professionella att se till att personen får rätt hjälp på rätt plats inom organisationerna för vård och omsorg. Den psykologiska formuleringen kan till exempel ge stöd för remisser och ge professionella möjlighet att föra sin förståelse vidare till andra professionella och kan även skapa grund för forskning.

Den uppenbara skillnaden mot diagnoser är att psykologiska formuleringar är helt unika för varje individ och dess sammanhang, att de inte består av ett begrepp som beskriver ett ”objektivt sjukdomsförlopp”. I stället skapas en psykologisk formulering i en gemensam förståelse mellan den drabbade och den som lyssnar (oftast en professionell). Både den som lyssnar och den drabbade är alltså delaktiga i utformandet. 

Källor/ vidare läsning:

Good Practice Guidelines on the use of psychological formulation (2011), British Psychological Society, Division of Clinical Psychology.