Om arbetet med utsatta människor stannade vid förståelse hade det varit tandlöst. Vi behöver även en riktning framåt, och ibland behövs ett förändringsarbete. Då kommer vi alltså till nästa steg i RMHM:s praktiska tillämpning.
I förändringsarbetet är det viktigt att lägga till två nya frågor till de fyra frågor som bygger upp förståelsen och som legat till grund för den psykologiska formuleringen. För det första behöver vi ställa oss frågan vilka resurser personen har tillgång till. Det kan vara personliga egenskaper såsom att vara intelligent, ha empati eller att vara rik, men även att ha en omtänksam familj, en bra arbetsplats, att ha drömmar och framtidsplaner eller att leva i ett tryggt sammanhang.
Slutligen leder det här till den andra centrala frågan i förändringsarbetet: Hur ser din sammantagna berättelse ut? Hur formulerar hen sig om sin person, sin historia, sitt sammanhang och sitt liv?
Allt detta sammantaget – istället för diagnosen alltså – blir utgångspunkt för hur individen kan stärkas i sitt framtida liv. Ett sätt att beskriva detta är att hjälpa personer att hitta nya berättelser, nya narrativ, som beskriver både deras förflutna, deras nu och deras framtid. Förhoppningsvis kan dessa nya narrativ synliggöra möjligheter och en agens som gör förändring möjlig.
RMHM är inte en terapiform i sig, men det finns gott om terapiformer som är utformade för att göra just det här. RMHM är ett övergripande ramverk för dessa terapier samt för samtalsgrupper, socialt arbete och andra insatser som arbetar med människan i sitt sammanhang. Dock kan det ta tid att omformulera berättelsen om sig själv, och ju fler motgångar en person mött och ju fler hotresponser hen utvecklat desto längre tid kan det ta.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 1.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 6.