Vad är egentligen en människa? Vad är det för skillnad mellan ett spädbarn och en vuxen? I vilken utsträckning är skillnaden mellan dem en biologiskt förprogrammerad process och i vilken utsträckning är det resultat av den miljö, de relationer och de erfarenheter vi möter?
Utvecklingspsykologi är läran om hur människors psyke utvecklas och förändras. Främst har forskarna intresserat sig för barns utveckling men egentligen handlar det om hela livsloppet. Ämnet är komplext eftersom det rör ett intrikat samspel mellan neurologi, nära relationer, psyke och samhälleliga processer. Tidigt kunde forskare se saker såsom att det finns en viss förutsägbarhet i hur barns tänkande, moral och känsloreglering utvecklas på samma sätt som det finns en viss förutsägbarhet i när barn lär sig att sitta, krypa och prata.
Vissa tidiga forskare hade en övertro på i vilken utsträckning deras fynd kunde generaliseras till alla”friska” barns utveckling oberoende av de sammanhang barnen levde i. Även om en del av den tidiga utvecklingspsykologin behöver nyanseras så finns aspekter av psykets utveckling som sker relativt oberoende av kultur. Kroppsliga förutsättningar påverkar till exempel när det blir möjligt att krypa. När ett barn väl börjar röra på sig så påverkar det även psyket. Barnet kan i större utsträckning själv styra sin nyfikenhet och upptäckarlust. Och den friheten kan i sin tur kräva att barnet lär sig att komma tillbaka till föräldern och söka tröst om hen möter något skrämmande. Barnet kan alltså då bli delaktig i att reglera avstånd och närhet till sina föräldrar. Och detta samspel påverkar även nervsystemets utveckling.
Hjärnas ökande kapacitet under barndomen och pubertetens omvandlingar är andra biologiska skeenden som påverkar psyket på relativt förutbestämda vis. Men även om delar av psyket utvecklas i relation till en relativt förutbestämd biologisk utveckling så kan vi aldrig bortse ifrån hur kulturella sammanhang påverkar barns psykiska utveckling. Vi människor föds med en outvecklad hjärna (jämfört med andra däggdjur) vilket leder till att den i hög grad formas i relation till den miljö barnet växer upp i. Det spelar med andra ord stor roll vilka maktstrukturer som finns runt ett barn, hur de hanteras av vuxenvärlden och hur barnet förstår sitt sammanhang. Dessa faktorer påverkar hur barnets (hot-) responser utvecklas.
Skillnader vad gäller kulturella och historiska sammanhang påverkar det här, liksom trender inom föräldrastilar samt när man lämnar ifrån sig barnen till barnomsorg eller när barnen börjar skolan. Religiös tro, de dagliga strukturerna i familjen – såsom måltider och sömn – samt barnets arbetsuppgifter i hemmet, hur mycket föräldrar läser för, kramar och pratar med sina barn liksom föräldrars förväntningar påverkar barns utveckling.
I vår tid kommer tillgången till mobiler, spel, streamingtjänster och sociala medier att ha en inverkan på barns psykiska utveckling. Vid vilken ålder lär sig barnet att använda skärmar för avledning av känslor och förströelse? Barns utveckling påverkas även av politiska beslut. Hur påverkar det barn att vara i stora grupper i skolan? Hur påverkas barn av ”kunskapen” att de barn som inte riktigt fungerar i skolan har en neuropsykiatrisk funktionsvariation?
Vad innebär en förändrad syn på könsroller för barn? Och vilka känslouttryck är tillåtna? Hur bör man till exempel uttrycka stark sorg? De förväntningar på det som finns i ens familj, släkt och sociala sammanhang kommer också att påverka barns psykiska utveckling. Även vanvård och trauma kommer att påverka hur barn utvecklas.
Alla dessa frågor visar hur oöverblickbart ämnet utvecklingspsykologi är. Det här är inte platsen för att göra en utförlig genomgång av hela utvecklingspsykologin. Det centrala här är att olika aspekter av människan – kognitiva, känslomässiga, neurologiska och sociala – utvecklas tillsammans i en ständig ömsesidig påverkan. Ingen aspekt av utvecklingen sker utan påverkan från de andra aspekterna.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 2.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 4 och 5.
Barndomspsykologi (2009) av D. Sommer.