Fenomenet narrativ är en kärna i vad det är att vara människa och är ett annat ord för berättelse. Narrativ behöver inte kläs i ord. Inom oss finns oräkneliga narrativ som uppstått bara ur det faktum att vi levt våra liv. Utan att ha vissa berättelser inom oss så kan vi varken förstå oss själva eller världen.
Om jag mår bra så har jag en berättelse om det. Om jag mår dåligt har jag en berättelse om det. Dessa narrativ är subjektiva men samtidigt är de färgade av den kultur och de kontexter jag är formad i.
Fenomenet narrativ är komplext och kan syfta på flera saker parallellt. För att gestalta det utgår vi ifrån ett exempel om en ung person – X – som haft en längre kontakt med psykiatrin. Vi tänker oss att X under stora delar av livet mått dåligt. Hen har fått diagnosen Emotionellt Instabil Personlighetsstörning (EIPS) och är under perioder deprimerad och tar en del läkemedel. X har byggt upp ett personligt narrativ om vem hen är som utgår ifrån denna diagnos. Hen tänker sig att det finns något medfött fel inom hen som leder till svårigheterna och X tänker vidare att hen kommer att få leva med dessa svårigheter hela livet, men att det kanske med ökad mognad och läkemedel kan bli möjligt att hantera ”sjukdomen” hjälpligt. I X:s personliga narrativ definierar hens diagnos alltså vem hen kan vara och hur hens framtid kommer att se ut.
På en övergripande samhällsnivå finns ett narrativ om att psykiatrin bör arbeta utifrån en evidensbaserad medicinsk modell. Den här typen av narrativ, som finns i tidsandan, brukar kallas diskurser. Bakom den evidensbaserade psykiatrin står många forskare, myndigheter, läkemedelsbolag och media. Alla har de bidragit med narrativ som växer samman till den samhälleliga diskursen som blir den dominerande synen på människor och på vården. Denna diskurs har såklart även haft ett inflytande över vårt exempel om X, hens självbild och människosyn är präglad av den diskurs hen lever i.
De större narrativen, eller diskurserna, kan forma människors tankar och förståelse kring vad som är rätt och fel. Hur är man till exempel tonårsflicka ”på rätt sätt”? Vilka typer av kläder, gester och sexuella begär är acceptabla? Och vilka är oacceptabla?
Världen består av många narrativ parallellt. De existerar på många nivåer. Det finns, som vi sett, personliga narrativ som bara bärs av en person. Dessa individuella berättelser färgas dock bland annat av ens familjs berättelser. Det finns även narrativ som är gemensamma och bärs av en familj, en kompisgrupp, en arbetsplats eller av en nation. Det finns narrativ och diskurser som beskriver politiska ideologier såsom konservatism och socialism, eller narrativ som beskriver världens existentiella grund såsom religion, andlighet eller humanism.
De narrativ vi lever inom och har inom oss, är sammanflätade med vårt behov av att skapa mening. Men narrativ är även sammanflätat med makt. Den som äger rätten att definiera rätt och fel, att bestämma vad som ska benämnas och ej och hur man bör tala om viktiga fenomen, kommer att ha möjlighet att påverka samhällets utveckling.
Det är dock inte bara några få som bestämmer. Vi alla är del i att bygga och bära dessa narrativ/diskurser. Vi påverkar dem och låter oss påverkas av dem. Möjligheter att utöva makten över diskurserna är dock inte jämnt fördelad – myndigheter, till exempel, samt media och influencers har makt att påverka många människors personliga narrativ.
Den person vars narrativ stämmer dåligt med omvärldens narrativ kommer att ha en begränsad makt, kommer att bli ifrågasatt och riskera att råka illa ut. För att ta ett extremt exempel. Den som har vanföreställningar (en hotrespons) bär personliga narrativ som blir svåra att kombinera med ett liv tillsammans med andra.
Eftersom våra narrativ är så viktiga för hur vi tänker om oss själva och för hur vi mår är det viktigt att människor med psykiskt lidande och problematiska beteenden får hjälp att omformulera sina narrativ. En central del i detta är att omformulera sin självbild från att vara offer för sjukdom eller medfödda defekter till ett narrativ i vilket handlingsutrymmet ökar, och det blir möjligt att vara en aktiv person som har förmåga att skapa förändring.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 5.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 3.