Alla vet vad ett hot är. Men det är värt att stanna till vid. Viktigt i RMHM-sammanhang är till exempel att det främst handlar om en upplevelse. Att känna sig hotad är en subjektiv upplevelse som inte helt kan översättas till reella hot. Om ett barn upplever att dess liv är hotat av mobbing så är det inte rimligt att som utomstående säga att det inte är så farligt. Upplevelsen av hot uppstår ju i dynamiken mellan å ena sidan barnets kapacitet att förstå och hantera situationen och å den andra de händelser som utspelar sig.
I vilken uträckning uppstår en känsla av hjälplöshet? Och i vilken utsträckning leder den känslan i sin tur till destruktiva hotresponser?
På samma sätt kan en och samma motgång skilja sig radikalt åt vad gäller två vuxnas upplevelser. En händelse som kan tyckas banal för en etnisk svensk kan vara förödande för en nyanländ i Sverige, som inte kan språket, inte har kontakter eller erfarenhet hur svenska myndigheter fungerar.
En person som har en etablerad position i samhället har större möjlighet att med nätverk eller myndighetskontakter ta sig ur svåra situationer. Då blir det upplevda hotet inte lika starkt. För den som inte kan språket, inte har något nätverk eller inte vet hur myndighetskontakter bör skötas, kan motgången uppfattas som överväldigande.
I RMHM kan fenomenet ”hot” inte skiljas från fenomenen makt, mening och hotrespons. Det hot man upplever och den mening det har är sammantvinnat med den maktobalans som ger upphov till både upplevelsen av hot, hur man förstår det och även vilken reaktion, eller hotrespons, det givit upphov till.
Vi tänker oss en tonårspojke som växer upp i en by där normen är att vara heterosexuell. Han märker att han dras till killar. Byn präglas dock av en social maktstruktur, till och med makt genom fysiskt våld, som gör att ingen vågar ”komma ut”. Han undertrycker sin sexualitet eftersom han upplever ett hot att annars bli tillintetgjord, kanske till och med misshandlad eller dödad. Han börjar tänka att det är fel på honom själv. Så utvecklar han en ångestproblematik, självmordstankar och ett självskadebeteende. Även om det är möjligt att lyfta ut ”hotet” i denna situation – att han kommer att bli tillintetgjord eller till och med dödad om han berättar om vem han är – så går ingen del av denna dynamik att separera från den andra. De olika aspekterna i skeendet blir begripliga i relation till varandra.
Ett annat sätt att förstå betydelsen av begreppet hot i RMHM är att utgå ifrån människors basala behov. Vi har ett behov av fysisk och materiell trygghet samt nära relationer. Som barn har vi behov av att bli omhändertagna och älskade. Vi har alla behov av att vara skyddade av en rättsstat och vi har behov av att ha en plats i sociala sammanhang. Det är hot mot dessa basala behov som riskerar att leda till hotresponser. Dessa basala behov är också nära knutna till de sju centrala mönster som finns formulerade i RMHM.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 4.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 4 och 6.