Ibland hörs argumentet att psykiatri är en medicinsk disciplin och att den därför självklart ska domineras av medicinska perspektiv. Ett annat synsätt finns att läsa i läroböcker i psykiatri. Åtminstone i de äldre varianterna. Där betonas att psykiatrin måste stå med ett ben i humaniora och ett ben i naturvetenskap. Det är nämligen så – enligt dessa läroböcker – att arbete med människors psyke alltid kommer att kräva en förståelse av människors subjektiva erfarenheter och tolkningar. Och det kräver färdigheter som man snarare lär sig vid de humanistiska fakulteterna än vid de medicinska.
Hur och om psykiatrin ska låta sig påverkas av RMHM är en stor fråga som inte tillfredsställande kan behandlas här. Men viktigt är att psykiatrin på sikt ödmjukar sig i en specifik fråga. De kan nämligen inte längre vidhålla att de kan skilja mellan friskt och sjukt och att de skulle vara särskilt lämpade för att ”bota” psykisk ”sjukdom”.
Just det här bör påverka psykiatrin på ett flertal vis. Man bör möta människor med ett långt mer terapeutiskt undersökande än vad som är fallet idag när strukturerade intervjuer används för att uppnå snabb diagnosticering. Psykiatrins organisationer bör öka sin psykoterapeutiska kompetens och se till att klienterna (”patienterna”) får bestående kontakter som de kan utveckla trygga relationer till. Man behöver öka kompetensen vad gäller arbete med familj och nätverk och man bör minska användandet av läkemedel.
Slutligen bör man söka inspiration i terapeutiska erfarenheter med svårt utsatta personer. Ett exempel på det är Open dialogue som utvecklades i Finland för att hjälpa människor med psykos. Ett annat exempel finns i det svenska Nackaprojektet (1974–1979) i vilket man arbetade med personer med allvarligt psykiskt lidande utifrån tanken att de behövde mer välfungerande sociala sammanhang.
I Psykologguiden kan man läsa att Nackaprojektet avslutades eftersom man då (1970-talets slut) tänkte sig att den medicinska forskningen nått så stora framsteg att det inte längre behövdes en vårdform i vilken man arbetade utifrån ”patienternas” sociala sammanhang. Det var alltså ungefär 40 år innan RMHM publicerades i Storbritannien. Och fortfarande saknas tillfredsställande medicinska lösningar på de svårigheter som psykiskt lidande för med sig.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Appendix (1–4, 6–7 samt 9–10).
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 8.