Ordet makt är ganska enkelt att förstå, i en vardaglig betydelse, men är komplext för den som vill sätta sig in i begreppet på allvar. RMHM utgår ifrån den franske filosofen Michel Foucaults teorier om makt. Dessa har ett eget avsnitt här i mindmapen.
Maktbegreppet i RMHM handlar huvudsakligen om att vi människor lever i olika former av maktstrukturer. Vi kan inte ta oss ur dem. I varje familj, på varje skola och arbetsplats, ja till och med i grannskap eller vänkretsar så finns maktaspekter närvarande. På samhällsnivå finns en skillnad mellan både de som har stora och små ekonomiska tillgångar samt mellan de som har ett stort eller litet kulturellt kapital. Och så vidare. Allt det här ger obalanser vad gäller makt. På samma sätt finns obalanser vad gäller juridisk makt, fysisk makt, och obalanser vad gäller tillgång till kunskap, information och informationskanaler.
Makt ska inte ses som något ensidigt negativt. Att en förälder ger sitt barn en glass är en del av ett maktförhållande liksom att samma förälder lyfter bort sitt barn från en uppenbar fara eller att arbetsgivaren ger en löneförhöjning eller att en jurist arbetar med att försvara någons yttrandefrihet. Allt det här är positivt maktutövande.
Vad som är centralt i RMHM är att det kan vara psykiskt påfrestande att leva i sammanhang i vilka maktobalanser blir destruktiva, såsom att vara barn i en familj där föräldrarna använder våld och tvång, att bli övergiven av dem man är beroende av, att leva i en relation med fysiskt eller psykisk misshandel, att leva i ett kulturellt utanförskap, att vara arbetslös eller att leva med en sexuell identitet som inte är accepterad. Alla dessa obalanser och fler därtill kan leda till psykiskt lidande och till sociala problem.
En aspekt av makt som också är central i RMHM är vem som har makten över definitioner av begrepp och hur vi ska förstå psykiskt lidande och sociala problem. Upphovspersonerna menar att vår tid har präglats av medicinsk kunskap snarare än social och terapeutisk kunskap. Läkemedelsbolag och medicinskt inriktade forskare har haft makt att styra myndigheters och politikers information – och i förlängningen människors föreställningar – åt ett håll som är förenligt med deras egna intressen. Just den här specifika frågan kan ses som ett exempel på hur maktstrukturer verkar i samhället.
Vad händer till exempel om en person får en psykiatrisk diagnos som denne inte känner igen sig i? Vilka möjligheter har denna person att få rätt gentemot det sjukvårdsystem som definierat hen som sjuk?
I många fall behöver det kanske vara så att vården har sista ordet. Vi kan till exempel inte bara se på när en person dör av självsvält. Dock är det här en maktobalans vi behöver vara medvetna om. Den utgör ett starkt argument för att involvera människor mer i sin vård, att ha mer tid att lyssna och sätta sig in i hur de upplever sin situation.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 1, 3 och 4.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 4 och 6.