Psykologiska formuleringar inom RMHM kan jämföras med den medicinska psykiatrins diagnoser. Men det finns såklart avgörande skillnader. Främst består skillnaden i att en diagnos är sjukvårdens förment ”objektiva” bedömning av ett medicinskt tillstånd medan en psykologisk formulering är en beskrivning som är samskapad, och alltså växer fram i dialog mellan den professionelle och klienten. Den är i någon mening unik för varje klient medan diagnosen formulerar ”patientens” plats i en vetenskapligt definierad grupp.
Begreppet psykologisk formulering har använts tidigare i Storbritannien, och även i Sverige inom KBT-rörelsen. I RMHM får begreppet dock en specifik betydelse eftersom den ska utgå ifrån ramverkets fyra grundläggande frågor:
- Vad har hänt dig? Vilka maktstrukturer lever du i?
- Vilka hot upplever du?
- Hur förstår du detta? Hur skapar du mening av dessa hot?
- Vad har du behövt göra för att överleva?
Svaren på dessa frågor kan ju bara klienten själv ge. Men den professionelle kan hjälpa till genom att ställa frågor. Frågorna är inte neutrala, utan färgas av den professionelles kunskaper och förförståelse. Bådas tankar och erfarenheter behövs alltså i denna process.
Vissa aspekter av ens liv och person kan vara svåra att se själv. Framförallt är det svårt att förstå hur sambandet ser ut mellan ens egna svåra livsomständigheter och de hotresponser man utvecklat – särskilt inom en diskurs i vilken lidandet förklaras genom en medicinsk terminologi. Det kan alltså vara viktigt att en professionell förmedlar sina tankar och tolkningar av klientens sammanhang och responser. Men det är också viktigt att den professionelle inte kör över klienten med tolkningar eller en förståelse som klienten själv inte känner igen sig i.
Den psykologiska formuleringen är dels en hjälp för klienten att förstå sig själv på ett nytt sätt, och som kan leda vidare till ett mer positivt narrativ, dels en del av sjukvårdens administration. Den kan formuleras som en remiss som blir till hjälp för nästa instans att förstå klienten. Det kan även utgöra grund för forskning kring kopplingen mellan livsomständigheter och hotresponser.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 3.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 6.