I Sverige och i många andra länder finns institutionsvård både i öppen och sluten (låst) form, både för barn och vuxna. Vi har haft olika former av kriser i denna typ av vård. Det har skett vanvård, (sexuella) övergrepp och våld där intagna (främst barn och unga kvinnor) utsatts av vuxna anställda. Det har visat sig att institutionsmiljöer riskerar att avhumanisera människor.
Sällan ställs frågor om makt på sin spets så som de gör inom institutionsvård, särskilt när vården sker med tvång. Att skapa trygga miljöer för personer som ibland har ett kraftfullt utagerande beteende och ibland även lever ett kriminellt liv med stort våldskapital är inte lätt. Både att arbeta där och att vårdas i dessa miljöer kan påverka människor negativt.
I dagens klimat när det talas så mycket om neuropsykiatri och om evidensbaserade metoder har en självklar sak kommit i skymundan – nämligen den miljö de placerade bor i. På institution spenderar de placerade personerna ofta hela sina veckor där. Det är i den miljön som förändringen ska bli möjlig. Man behöver alltså skapa trygga och reflekterande miljöer som ger förutsättningar för utveckling och förändring.
En evidensbaserad behandling som pågår en timme i veckan under ett starkt begränsat antal månader skapar inte den hållande helhet som krävs för att den intagne ska bryta sig loss från de känslor, tankar och beteenden som lett dem till institutionen.
RMHM kan hjälpa till att visa att den som är placerad kommer från ett sammanhang som behöver förstås men också att själva institutionsmiljön är ett sammanhang. Om inte institutionen organiseras på ett adekvat sätt så kommer det att uppstå maktstrukturer där som ger upphov till fler hot och hotresponser (se grundmönster 6). Om så blir fallet kommer ju vården på institution leda åt fel håll – fler hotresponser utvecklas hos de intagna snarare än färre. Framgångsfaktorn är att organisera en miljö som kan fortsätta att vara trygg även när de intagna beter sig som sämst. Då blir det möjligt att vända på negativa spiraler, i vilka hotresponserna blivit mer och mer kraftfulla. När hotresponserna minskar i styrka blir det lättare för personen att utveckla trygga och tillitsfulla relationer.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Appendix (1-2, 4 samt 9).
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 8.
Miljøterapi med barn og unge (2022), av E. Larsen.