Socialpolitik handlar om hur man på politisk nivå fattar generella beslut för att skapa ett fungerande samhälle. Målet är att människor ska kunna leva ett tryggt och hälsosamt liv. Socialpolitik ska främst vara förebyggande. Ur ett RMHM-perspektiv uppnås det här bäst genom att utjämna alltför stora maktobalanser mellan olika grupper.
I det här avseendet är RMHM politiskt. I någon mån behöver fakta styra politiska beslut. Oavsett var man står ideologiskt är det svårt att hävda att det går att skära ned hur mycket som helst i välfärden och ändå ha en fungerande psykiatrisk vård, skola, äldrevård eller socialtjänst. I det här avseendet måste fakta styra, inte politisk färg. Vi vet också att nedskärningar i välfärden främst kommer att drabba dem som inte är så resursstarka. Inte heller går det att komma ifrån att fattigdom samt socialt och kulturellt utanförskap skapar psykiskt lidande och sociala problem. I utsatta grupper ökar därför risken för att människor utvecklar hotresponser som leder vidare i destruktiva mönster.
RMHM leder alltså till slutsatsen att det bör vara meningsfullt med satsningar mot fattigdom, segregation, rasism och utsatthet. Här har socialpolitiken en stor roll att spela. Hur kan vi skapa ett samhälle som, så långt det är möjligt, begränsar de hot som barn och vuxna kan möta?
På ett annat plan leder RMHM till slutsatsen att samhället inte bör organiseras utifrån medicinsk diagnostik. Istället för att söka diagnostiska lösningar på barns och vuxnas problem så bör politiker inom socialpolitiken satsa på trygga miljöer i skola och arbetsliv, satsa på sociala insatser för personer med utanförskap samt andra typer av stöd för utsatta grupper.
Socialpolitiken handlar också om att det ska finnas rätt stöd och hjälp för den som behöver den. När personer uppvisar svårigheter som i rådande system skulle söka vård inom psykiatrin bör det finnas andra instanser, i vilka man inte ska behöva få en bedömning och diagnos för att få hjälp. Kanske bör vi i Sverige inspireras av länder i vilka det går att få lång tids psykoterapi på samhällets bekostnad? Tyskland menar till exempel att den typen av satsningar är samhällsekonomiskt lönsamma, eftersom det tycks minska kostnader för sjukskrivningstider, missbruk och brottslighet.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Appendix.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 8.