Varför innehåller titeln på det här metaramverket orden ”makt, hot och mening”?
Vi tar en liten omväg och ser framför oss en treåring som inte gör som sin förälder säger. De befinner sig i ett stort varuhus. Föräldern säger då ”Om du inte kommer nu så lämnar jag dig här!”
Den här situationen kan delas upp i olika delar. För det första har föräldern tillgång till makt att göra just det – alltså att lämna barnet åt sitt öde. För det andra leder förälderns maktposition till att barnet kan uppleva ett hot – alltså att bli övergiven. För det tredje uppstår någon form av förståelse inom barnet, en mening, som skulle kunna vara ”Jag är inte värd att kämpa för”, ”Jag är hjälplös” eller kanske ”Mina föräldrar gör aldrig det de säger att de ska göra”.
Makt, hot och mening alltså. Men det krävs något ytterligare för att den här dynamiken ska bli tillräckligt väl beskriven. För det fjärde och sista väcker samspelet med föräldern troligen någon sorts känsla i barnet. Vi kan kalla det en respons på hotet, eller som man uttrycker det i RMHM – en hotrespons. Låt oss säga att barnet blir rädd och kanske trotsig. Det är något som uppstår som en konsekvens av förälderns makt samt det hot och den mening barnet upplever.
Om du har förstått det här så har du egentligen förstått grunden i RMHM och hur det kommer sig att orden ”makt”, ”hot” och ”mening” finns med i verkets titel. Den här dynamiken går nämligen att överföra på snart sagt alla situationer i vilka det uppstått psykiskt lidande. Det är bara så att det kan vara mer dolt och mer komplext.
Låt oss för enkelhetens skull stanna kvar vid vår treåring och dennes förälder. Låt oss säga att tjugo år har gått och att uppväxten innehållit många samspel som påminner om det i varuhuset. Dynamiken kan då ha internaliserats i barnet, som nu är 23 år gammal. Denne 23-åring kan nu ha en intuitiv bild av att vara utsatt av en makt större än hen själv, en intuitiv känsla av att snart kunna vara övergiven, en tendens att reagera på detta med rädsla och andra försvar. Hen kan dessutom ha internaliserat ord om att hen är hjälplös och att andra människor inte är att lita på. Dessa intuitiva känslor, föreställningar och reaktionsmönster kan i sin tur ha börjat leva ett eget liv i 23-åringens liv och skapat nya samspel i nya relationer. Det i sin tur kan skapa ett nytt lidande såsom oro eller nedstämdhet.
Frågor som då uppstår är: ”Är det relevant att kalla 23-åringens lidande (oro och nedstämdhet) för sjukdom? Eller bör vi se oron och nedstämdheten som naturliga responser på återkommande händelser som hen haft svårt att hantera?”
För personerna bakom RMHM är svaret givet. Vi bör inte huvudsakligen fokusera på frågor såsom vilka symtom en person har, vilken sjukdom hen drabbats av, vilken diagnos som bör ställas och vad är det för ”fel” på den som lider eller den som beter sig problematiskt.
Snarare bör samtal med personer som söker vård röra sig kring andra centrala teman, som fångar personens historia och livssituation. Följande frågor fungerar som RMHM:s nav:
- Vad har du varit med om? (Vad är det för maktförhållanden som påverkat ditt liv?)
- Hur har det påverkat dig? (Vilka hot har du uppfattat?)
- Hur har du förstått det du varit med om? (Vilken mening har du skapat av dessa erfarenheter?)
- Vad har du gjort för att överleva? (Vilka hotresponser har du använt – medvetet och omedvetet – för att stå ut och hantera vardagen?)
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 1 och 3.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 6.