Centralt mönster nr 3: Svårigheter under uppväxten och brutna anknytningsrelationer
Det här centrala mönstret handlar om tidiga anknytningsbrott och annan utsatthet under barndomen. Skillnaden mellan det här centrala mönstret och ”Centralt mönster nr 2: Relationssvårigheter – att överleva fastlåsning och nedvärdering” är just att det här mönstret handlar om vad som hänt tidigt i livet, eller åtminstone under barndomen. När vi växer upp behöver vi trygga vuxna omkring oss men vi behöver även hitta trygga sammanhang i skolan och med kompisar. Om barn vanvårdas, bevittnar våld eller själv drabbas av det eller av sexuella övergrepp, blir övergivna fysiskt eller känslomässigt kommer det att påverka personens utveckling. Och det leder även till att personen riskerar att utsätta sig för fler faror i framtiden.
Dynamik: För personer som drabbas av stora svårigheter under uppväxten kommer olyckorna ofta inte ensamma. Det handlar om vem som har makten över ens fysiska, psykiska och sociala trygghet som barn. Övergivenhet i tidiga år kan leda till beteendeproblem som leder till svårigheter i skolan och kompisgruppen. Det kan leda till upplevda hot såsom att förlora kontroll, att uppleva sig förvirrad eller att ens fysiska eller psykiska trygghet inte är säkerställd. Den mening som det här kan få är till exempel övergivenhet, att känna sig besegrad, instängd eller känna tomhet. Vanliga hotresponser är att hitta strategier för att hantera överväldigande känslor – såsom självskada eller missbruk – att skapa beteenden som förhindrar en att bli övergiven eller att vara på helspänn för att uppmärksamma faror.
Subgrupper: Övergrepp, vanvård, känslomässig övergivenhet, avbrutna anknytningsrelationer och mobbing.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 4.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 4 och 6.