Ett system är ett antal enheter som hänger ihop i en helhet. Systemteori är läran om hur system – i vid bemärkelse – fungerar. Den kan sägas vara både vetenskap och filosofi.
Systemteorin kan appliceras på många olika sammanhang. Människan är till exempel ett system av olika organ som arbetar med olika uppgifter men ändå i samverkan. Vart och ett av organen arbetar även som ett eget system. Lungorna och andningsapparaten är till exempel ett system med sina nödvändiga funktioner, såsom strupe, slemhinnor och lungblåsor. Samtidigt är lungornas funktion kopplat till hjärta och blodomlopp, som i sin tur har sitt eget system av muskler, förmak, klaffar och elektriska impulser. De båda organen – hjärta och lungor – är avskilda och sammantvinnade på samma gång.
I våra kroppar finns även en mängd andra system som arbetar med olika uppgifter men i samverkan – vi innehåller till exempel bakterier som samverkar med varandra på ett intrikat vis, vi har ett immunförsvar som inte kan knytas till ett specifikt organ och ett perceptionssystem som är mer än summan av de enskilda sinnesapparaterna. Och alla dessa system kan studeras både som avgränsade system och som delar i större helheter där de olika systemen arbetar tillsammans.
Människan lever även i system av andra människor – familj, släkt, grannar, städer och länder, men även föreningar, arbetsplatser, butiker och aktiebolag. Även dessa system kan studeras både som egna system och som del i större system. Hur dessa sociala sammanhang ser ut kan variera mycket utifrån i vilket land, tid och kultur en människa lever. Men gemensamt för alla länder och kulturer är att de olika system som finns där samspelar med varandra på sätt som inte är möjliga att helt sammanfatta eller att heltäckande förstå.
Samtidigt är dessa sociala sammanhang inte skilda från de organ och andra system som arbetar i kroppen. Inte heller är våra sociala system skilda från ekosystemet som omger oss. Nationer existerar i en natur, med hav och skog och mark som både påverkar och påverkas av människans aktiviteter.
En miljökatastrof påverkar nationer och samhällen där det bor familjer. I familjerna finns individer. Barn påverkas av hur föräldrarna mår, och vilken trygghet de lyckas skapa. Det här påverkar inte bara relationer och psykiska funktioner. Individernas livssituation kommer även att påverka deras nervsystem, hjärta, lungor, hormonbalanser och immunförsvar.
Det existerar inga individer som inte finns i en kontext. Om jag bara betraktar en enskild individ utan kontext blir personen mycket svår att förstå. Varför är någon arg till exempel? Det är dessutom svårt att veta var exakt individen börjar och slutar. Räknas alla miljoner bakterier i magen med i en persons ”jag”?
Systemteori är ett centralt kunskapsområde för den som vill förstå hur det kommer sig att den medicinska psykiatrin inte är lämpad för att förstå psykiskt lidande. Det främsta argumentet är att individens känslor och symtom inte bara kan förstås genom att förstå individen i sig. De uppstår i relation till något. Känslor och symtom uppstår i system som inte bara ryms i individen.
Systemteorin kan hjälpa oss att se att medicinsk psykiatri söker kategorier på fel logisk nivå – istället för att hjälpa människor med de livsproblem de lever med (hur de reagerar på sina livssituationer) hjälper man dem med deras ”symtom”. Och då kan den professionelle kämpa länge med en behandling, kanske utan effekt. Den livssituation personen lever i riskerar nämligen fortsätta att ge upphov till symtom så länge den inte förändras.
Systemteorin består av en samling begrepp och modeller som visar både hur fenomen påverkas inom ett system och hur olika system påverkar varandra. En viktig del av systemteorin är också hur man kan skapa förändring. För även om alla system ständigt är stadda i förändring bygger de också upp en stabilitet som gör en medveten förändring svår att genomföra. Men det är inte omöjligt.
Systemteori är inte flum. Det är i grunden en beskrivning av hur alla biologiska system fungerar. Du kan klicka vidare och läsa om förgrundsgestalter såsom Gregory Bateson, Paul Watzlawick och Uri Bronfenbrenner. Då kommer du att förstå än mer om hur en medicinsk kategorisering av psykiskt lidande riskerar att hamna fel, och skapa mer oklarhet än klarhet.
Källor/ vidare läsning:
Ramverket för Makt, Hot och Mening – Översikt (2024), Del 1, 2 och 3.
The Power Threat Meaning Framework (2018), Kapitel 1, 2 och 3.